SERVICETEKNIKERNS VARDAG I 40 ÅR

Vardagen för en servicetekniker har ändrat sig en hel del under de senaste 40 åren. För att förstå utvecklingen i både verkstaden och i serviceteknikerns vardag, har vi satt oss med verkmästare Jörgen Mårtensson från Agro Maskiner i Svedala för att få veta mer.

Jörgen Mårtensson är inte vem som helst, utan en man med 40 års erfarenhet. Han kan alltså berätta om hur vardagen på en maskinverkstad såg ut i slutet av åttitalet. Jörgen började som lärling efter yrkesskola 1979. Vid denna tidpunkt fanns det flera mindre verkstäder, med färre kvadratmeter och färre medarbetare. Efter att ha varit servicetekniker både hemma i verkstaden och ute på fältet tillträdde han tjänsten som verkmästare 2013.

Som lärling på åttitalet började Jörgen med att följaen äldre servicetekniker. I takt med att antalet timmar ökade där han fick hjälpa kollegor, fick han själv börja skruva på maskinerna men under uppsikt av en servicetekniker.

Vid denna tidpunkt kunde man som servicetekniker klara sig med en verktygslåda med enklare handverktyg samt rejälare verktyg. Men även mätare för att mäta ström blev ett av serviceteknikerns fasta arbetsredskap. Det räckte långt med dessa redskap, eftersom maskinerna var långt mer mekaniska änvad de är idag.

Felsökning på en maskin var även det ganska annorlunda jämfört med idag, där serviceteknikern nu börjar med att starta upp sin dator och koppla den till maskinen, innan man går igenom den visuellt. Man började då med en dialog med kunden om eventuella problem med maskinen och sedan använde serviceteknikern sina sinnen väsentligt mer, i form av syn och hörsel vid genomgång av maskinen. Exempelvis lyssnade man på hur motorn gick och var det missljud på motorn körde man en runda med maskinen, för att få en känsla av var orsaken till missljudet fanns.

Även då servade man sina maskiner vid fasta intervall, men de var väsentligt kortare, då maskinerna inte gick så många timmar som de gör idag. En annan stor skillnad mellan maskinerna i slutet av åttitalet och idag, är att de blivit väsentligt dyrare och långt mer tekniska. Det betyder att kunderna förväntar sig att verkstäderna ska korta eller eliminera driftsavbrotten, vilket är något Jörgen och hans servicetekniker är uppmärksamma på i sitt dagliga arbete.

Om Jörgen ska framhäva den största utvecklingennär man ser till serviceteknikerns dagliga arbete, tvekar han inte. Elektronik och övervakning av maskerna är utan tvekan det område där störst utveckling skett under de senaste 40 åren. Även om Jörgen tycker att det absolut är en fördel, finns det väldigt många kännare på en traktor, som kan gå sönder och ge felmeddelanden.

Dessutom är GPS-tekniken en inte oväsentlig lansering, som Jörgen upplevt under sina år som servicetekniker. GPS-tekniken kräver kontinuerlig utbildning genom flera kurser om året, för att man ska hänga med i utvecklingen.

Med den ökande mängden elektronik och kännare, har feldiagnosticering via dator, framförallt under de senaste tio åren, blivit en all större del av serviceteknikerns vardag. Jörgen påpekar dock att feldiagnoser via dator måste kompletteras med sunt förnuft och logiskt tänkande, precis som då Jörgen för första gången steg in i verkstaden.

Jörgen hoppas att detta sätt att arbeta förblir en del av verkstadens framtid, och han säger, ”Ibland är det ju så att du ska vara kritisk till din GPS som du har i bilen”. Och det kan vi på Blue & You redaktionen vara helt överens med Jörgen om.